Både Monica och Linda har otroligt viktiga budskap i sina inlägg.

Om vi tar Monicas tankar om påverkan, eller styrning från andra människor, om det nu gäller skvaller eller goda råd, kan det verkligen fördärva eller skapa osäkerhet om de läggs på fel sätt. Ibland kan man undra, varför man har egna drömmar och strävanden, när det ändå är andras åsikter som gäller.

Linda: Där finns ett otroligt intressant exempel. Du skulle inte vilja för allt i världen mista något av dina "stressprojekt". Som gamling har jag fått känslan av att vi har så svårt att skilja mellan, uppgifter som tvingas på oss utifrån och som vifår inifrån.

Teres Nyström ifrågasatte, är jag en bra mor. Jag skulle verkligen vilja veta från vilken synvinkel. Är det vad omgivningen, eller vad hon känner för sitt barn.

Givetvis är det sressigt att bara mata, tvätta och sköta ett hem med barn, men "vilken investering". Jag tror att det är viktigt att fråga sig själv om det känns meningsfullt. Och det gör det.

Hade inte jag mina barn idag, vet jag inte hur jag skulle orka.

Själv har jag ibland måst "bryta igång" när det gällt ex. utryckning för jobbet nattetid. Men aldrig när det gällt familj, eller mycket nära vänner. Varför?

Det skulle vara fantastiskt om det gick att leva i dagen och känna med den fasit gamlingen har. Vi pensionärer sitter gärna och resonerar över livet som gått, men bara med varann, för vi förstår varann så bra. Till vilken nytta?

Eskil